Dag 08 - Ett ögonblick

Mitt första ögonblick blir definitivt första gången jag träffade Mike.

Vi skulle mötas på stan och fika, direkt efter att jag slutat skolan. När jag smsade Mike och han inte svarade så satte jag mig istället på bussen på väg hem till Bomhus. Halvägs upp på söder ringer han och frågar vart jag är. (Jag trodde ju hann skitit i mig, men han hade inte fyllt på mobilen) Så jag klev av uppe på söder och satte mig och väntade utanför konsum, medans han knallade upp från stan.

Jag kommer ihåg hur jag frenetiskt rotade igenom min väska för att sysselsätta mina händer. När jag blir nervös får jag som ticks i händerna och måste hålla på med något för att lugna mina nerver. Och jag har nog aldrig varit så nervös som när jag väntade den dagen. Och efter en kort stund så kom han där. Jag vände mig om och vi såg varandra. Ja, hur cheesy det än låter så var det kärlek vid första ögonkastet. Så fort jag såg honom fick jag ett leende på läpparna och han haft mitt hjärta sen den dagen.

Som sagt har jag trott att jag varit kär innan, men när jag träffade Mike så var det samma känsla som att kliva in i en vägg. Känslan bara tog tag i hela mig och jag är lika kär idag, som jag var då.

Det ögonblicket glömmer jag aldrig. Sedan den dagen, den 27:e augusti 2008 har det varit vi, och många år framöver väntar oss.


bilderna är från vårt första år tillsammans.

kommentarer

Lämna gärna en kommentar, Observera! Alla kommentarer måste godkännas innan dom publiceras.

kommentera inlägget:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback